Pollenallergi (sk hösnuva)

Det är främst de växter som fortplantar sig med vindens hjälp som är allergiframkallande. De oansenliga blommorna och hängena producerar stora mängder pollen som är lätta och länge kan hålla sig svävande i luften. De insektspollinerande växterna har större pollen som klibbar fast på insekter, lockade till blommorna av färg och doft.

Insekterna transporterar därigenom pollen från blomma till blomma. Örter och blommor som sprider sina pollen med insekter ger sällan allergisymtom.

Allergisk snuva eller "hösnuva" (allergisk rinokonjunktivit) är den vanligaste formen av allergi i luftvägarna. Symtomen orsakas av fritt svävande pollen som fastnar på nässlemhinnan och där startar den allergiska snabbreaktionen. De frisatta ämnena, bl.a. histamin, orsakar klåda, nysningar, rinnsnuva och nästäppa.

Oftast, men inte alltid, är även ögonen drabbade med klåda och svullnad av bindehinnan (konjunktivan) som täcker ögonvitan och ögonlockens insidor. Klåda i gommen och hörselgångarna liksom hosta och trötthet är också vanliga symtom. Astmatiska besvär med hosta, andnöd, pipande andning, trötthet och nedsatt ork är vanligt vid svårare pollenallergi.

Besvären infinner sig här i Norden huvudsakligen i tre perioder under året: på våren när lövträden blommar (i första hand björken), under sommaren när gräset blommar och på sensommaren och hösten när gråbon går i blom. Många är allergiska för såväl lövträd som gräs och gråbo och får alltså en olidligt lång säsong. Andra är bara allergiska för lövträd eller gräs. Några få är endast känsliga för gråbo.

De flesta björkallergiker är också känsliga för andra lövträd såsom hassel, al, asp eller ek. Hassel och al börjar sin blomning tidigt och sprider sina pollen redan före lövsprickningen. I de södra landsdelarna kan hasseln vissa år börja pollinera redan i februari.

Är man pollenallergiker är det bra att kunna litet om de växter man blivit allergisk mot, så att man kan avläsa naturen och bättre ha koll på när risken för besvär börjar öka. När temperaturen och lufttrycket stiger brukar pollenhalten öka. Exakt när detta inträffar beror på vädret och var man bor. När det regnar minskar pollenhalten.

Om man vet att man är pollenallergisk bör man börja använda sina allergimediciner så snart pollenperioden närmar sig. Allergireaktionen blir då inte lika kraftig och medicinen hjälper bättre.

Idag finns det så många olika och bra allergimediciner att de allra flesta allergiker bör kunna finna en lämplig kombination och leva ett tämligen normalt liv trots sin allergi. Flertalet kan få god hjälp med de receptfria medel som finns. De med svårare allergi bör söka läkare i god tid före pollensäsongen.

Om man inte får kontroll över sina besvär bör man få bli utredd och behandlad av allergispecialist, som förutom de vanliga läkemedelskombinationerna eventuellt kan inleda allergivaccination (specifik immunterapi eller hyposensibilisering som det även kallas).

Hägg

Många reagerar starkt på hägg som blommar. Häggen är ett bra exempel på att blommande växter inte orsakar allergi, men trots det kan ge besvär eftersom doften är så stark. Blomningen sker under eller kort efter att andra lövträd spritt sina pollen. Björkallergiker är då extra känsliga för dofter och starkt luktande ämnen.

Pollenprognoser

Det är till mycket stor hjälp för pollenallergiker att veta hur det är på pollenfronten. Följ pollenrapporten!

Tips för pollenallergiker

• Håll fönstren stängda under pollensäsongen, speciellt i sovrummen.
• Vädra på morgonen då pollenhalten är som lägst. Vill du t.ex. gå ut i naturen är det också lämpligt att göra det på morgonen. Undvik att träna hårt utomhus under pollentider. Många får ansträngningsutlöst astma endast under pollensäsongen.
• Rökning förvärrar besvären. Likaså bör du inte vistas i rökiga lokaler.
• Torka tvätt inomhus under pollensäsongen, eftersom pollen lätt fastnar i fuktig tvätt.
• Hund och katt ska helst hållas utomhus och duschas av innan de tillåts komma in. Pollen fastnar i djurens päls och följer lätt med in i bostaden.
• En del pollenallergiker flyr till havs eller till fjälls under den värsta tiden.
• Lokalradion sänder pollenrapporter som ger bra information om de aktuella pollenhalterna. Tyvärr finns det alltför få mätstationer för att ge tillförlitliga uppgifter för stora delar av landet.
• Använd allergimedicin förebyggande - ligg steget före!

Korsallergi

Är man pollenallergisk reagerar man ofta mot flera olika pollensorter. Vid björk- och gråboallergi kan man dessutom få andra allergiska symtom av vissa speciella födoämnen.

En sådan reaktion kallas korsallergi. Den beror på att björk- och gråbopollen har några gemensamma strukturer med vissa frukter och grönsaker. När de äter dessa får många pollenallergiker ofta andra allergiska symtom än de normalt får av pollen. Vanligast är klåda i gom och svalg, men också läppsvullnad och små blåsor i munslemhinnan är vanligt. Andra kan få symtom från mag- tarmkanalen såsom illamående, kräkningar och diarré. I vissa fall kan även nässelutslag och allmänpåverkan uppstå.

Korsallergiska reaktioner kan inträffa när som helst under året. De tolkas därför ofta som att födoämnesallergi tillstött. Det är viktigt att känna till denna koppling mellan vissa pollenallergier och ogynnsamma reaktioner mot vissa födoämnen. Allra vanligast är att sådana reaktioner ses vid björkallergi. Mellan 50 och 70 procent av alla björkallergiker reagerar med klåda i munnen om de äter hasselnötter, äpple, persika, mandel, körsbär, morot och tomat. Vid gråboallergi är reaktioner mot persilja, koriander och andra kryddväxter samt selleri ganska vanliga.

Text- och faktagranskning: docent Hans Formgren leg läkare, specialist i allergisjukdomar